START FOODBAG BLOGBAG LÄNKAR ÖVRIGT
Jag tar skydd från snön under mitt paraply, aply, aply
2008-01-26 12:23:43

Äntligen är jobbdagen slut! Bara en sak kvar innan man kan bege sig hem och spendera lite kvalitetstid med frugan i TV-soffan: inhandling av mat. Nu är det tyvärr så att min mataffär-of-choice ligger i ett mindre köpcentrum och ni vet alla vad det betyder; fullt med små färgglada podier som befolkas av människor som är innerligt intresserade av vad jag har för mobiloperatör/elbolag/favoritost. De kastar sig handlöst rakt mot en när man kommer gående. Som tur var har jag dock en lång raksträcka till mitt mål och kan se de ettriga jävlarna långt i förväg när de dyker likt måsar efter potentiella offer. Jag går resolut tryckt längs med motsatta väggen, pillar lite med iPoden, kollar klockan, kontrollerar inköpslistan, försöker att se upptagen ut.
”Vilken operatör ringer ni med idag?”
”Ska du ta och skita i!”

Puh! Jag klarade mig in i matbutiken, här är det garanterat försäljarfritt. På sin höjd stöter man på en liten tant som vill att man ska prova någon ny produkt och vi vet ju alla att gratis är gott så då kan man lika gärna passa på att äta lite. Efter att jag ätit mig mätt plockar jag på mig mina varor och ställer mig i den milslånga kön. Efter många långsamma minuter börjar jag äntligen närma mig kassan. Nu har turen kommit till kvinnan framför. Men vad händer? Hon börjar rota i sin gigantiska handväska efter sin plånbok och när hon väl hittar den så ska hon försöka hitta rätt kort i detta gigantiska plånboksmonster. Och när jag säger gigantisk så är det ingen överdrift. När såg ni senast en kvinnoplånbok som vägde under två kilo? De har allt där i. Plåster, våtservetter, kvitto från två år tillbaka, foto på alla sina kompisar sedan första klass, huvudvärkstabletter, ostskivor m m. Enda anledningen till att de har handväskor är för att de ska kunna bära sina plånböcker. Hade någon varit smart och satt en rem på en kvinnoplånbok så hade handväskmarknaden gått under. Till sist hittar hon sitt kreditkort/sina pengar men jag undrar en sak. Om man har stått i kö i en kvart kan man väl för fan ha plockat fram sitt kreditkort/sina pengar innan man kommer fram till kassan så att man inte behöver fitta med det då och sinka kön ännu mer! Ska det vara så jävla svårt att förstå!?

Äntligen min tur, betalar mina varor och packar ner dem.
”Vilket elbolag har du idag?”
”GAH! INTE ER I ALLA FALL!”
Fan! De placerar sig alltid vid kassorna så att man inte kan komma undan när man ska ut ur butiken. Men nu är jag äntligen på väg, jag ser utgången nu. Hmm, ser ut att regna. Får ta fram mitt paraply ur väskan. Ger mig in i den snurrande glasdörrskarusellen och precis när jag tror att det är lugnt trycker något mongo sig in vilket förstås leder till att dörrarna stannar. Varför i helvete finns dessa jävla dörrar i så många affärer?* Jag har svårt att tänka mig att dessa roterande dörrar på något vis skulle underlätta passagen in och ut ur butikerna och det är väl detta som är en dörrs huvudsakliga uppgift; att släppa folk in och ut ur byggnader. Inte nog med att dessa glassnurrdörrar (fr o m nu det officiella namnet) är sinnesrubbat långsamma, vi har ju även den störiga säkerhetsfunktionen som gör att glassnurrdörrarna stannar i några sekunder om någon går in i dem när utrymmet mellan dörrkarmen och glasdörren är för litet. Jag tycker istället att den borde öka farten och kanske t o m fälla ut något slags rakblad så att vi kan tunna ut populationen av puckon som tvunget ska trycka sig in trots att där inte är tillräckligt stor öppning.

Ahh, frisk luft.
"ALUMA! 30 KRONOR!"
”NEEEEEEEEJ!”

Förbannade luffare. Hmm. Jag hade fel om regnet, visar sig att det snöar. Ner med paraplyet igen. Men varför egentligen? Jag blir lika blöt av snö – t o m blötare – som av regn. Får en massa snö i håret som sedan långsamt smälter så att min hjässa håller en härlig 0-gradig temperatur hela resan hem. Men hur ofta ser man folk som går med paraplyer när det snöar? Jag ser i alla fall aldrig någon och eftersom jag inte vill skämma ut mig och avvika från den normala massan så stoppar jag snällt ner paraplyet igen och låter snön bygga en tjusig liten mössa på mitt huvud medan jag långsamt hasar mig mot busshållplatsen.

Fan vad skönt att äntligen komma på bussen. Tro fan att det då sitter något uppspacklat, blonderat fjortismongo och lyssnar på pissig R n B på sin högtalarmobil tillsammans med sin puckade polare. Jag minns den gamla goda tiden (jupp, så gammal är jag) när pensionärerna skällde på ungdomar med hörlurar för att det läckte ut för mycket musik. När blev det acceptabelt att helt enkelt spela upp musiken för alla på bussen? Hade det varit någon bra musik hade jag kanske förlåtit dem men nu blev det ett hastigt tryck på stoppknappen och vars en spark i respektive fjortisstjärt så att de åkte ut vid första bästa hållplats. Fan vilken jävla ångest det är att vara ute bland folk.


* Under tiden jag skrev detta så kom jag på att det kanske skulle kunna ha något att göra med värme och energiförbrukning. Med glassnurrdörrar är det aldrig öppet in i butiken vilket innebär att det aldrig kommer in kall luft eller slipper ut varm luft. Rånare kan inte heller springa ut ur butiken lika snabbt när de är på flykt, men tvivlar på att detta är en anledning till att de existerar. I vilket fall som helst så bryr jag mig inte om dessa eventuella funktioner. En dörr ska leda människor ut och in ur byggnader och om den inte gör detta så är den lika värdelös som en brustablett i öknen.
Till Blogbag
Kommentarer

Namn (obligatoriskt)
Blogbagtitel (klipp och klistra titel ovan)
Kommentar (obligatorisk)
FRA-flagga (obligatorisk förstås)
 
Get Firefox!